En galen julskinkskokning!

Innan jul så skulle jag fixa julskinkan. En 3 kg Processed Ham var beställd från köttaffären. Självklart fanns de inte där kl 11 som den skulle så Jonas fick hämta den på väg hem från jobbet istället. Vi var hos Alice och julpysslade så jag började koka den när jag kom hem .  Kl 20 slängde jag i den i kastrullen som jag lånat och åkte iväg till ett annat hus för att låna en termometer. Stannade till i affären för att köpa Lagerblad då dom jag köpt tidigare luktade mögel.

Jonas hade missat att den hade börjat koka och missat att skumma av den då han hade telefonmöte. I med termometern och den rusar iväg. 120 grader. Det kan ju inte stämma. Skinkan är klar efter ca 3 timmar och ska då vara 70 grader. Termometern hade fått spel. Jag knackade på hos en svensk granne och även två Indiska. Termometer verkar inte ingå i det indiska kökstillbehören. Jag slängde i panik ut ett mail till PM ladies om någon hade en att låna ASAP. Inget svar.  Tanken på att ta min vanliga termometer kommer upp. En sådan där med en lång sladd som man hänger genom fönstret. Går den att använda kanske? Vi kanske skulle skydda den tycker jag! En plastpåse kanske innan vi trycker in den i skinkan. En ballong skulle vara bra tyckte Jonas. Jag hade haft ballongrazzia och slängt barnens ballonger som legat och skräpat. Kanske figurballongerna som dom ska få i julklapp kan funka. Letar upp paketet och snor en ballong. Perfekt. Blir som en kondom på givaren och sladden. Vi tar en grillpinne för att trycka in den. Temperaturen stiger, Yes det funkar, ERROR, grillpinnen har glidit snett och gjort hål på ballongen.

Jakten på en ny termometer fortsatte. Jonas tog bilen till Forum Mall för att köpa en. Vi har bara kört inne i området innan. Jag ringer samtidigt till affären. Jo dom hade men dom hade redan stängt, jag trodde att alla affärerna stängde 21:30 där. Jonas åker vidare till Hypercity istället. Inte heller där hade dom någon. Enl info så skulle det finnas en i ett Svensk-hus i området och nya svenska grannarna hade nyckeln. Jonas åkta dit men det var en misstänksam Indier som vägrade att släppa in honom. Vi hade fått fel nummer. Jag tar bilen för att plocka upp en svenska och kolla i två andra hus som hon hade nyckel till (många av svensk-familjerna har åkt till Sverige eller andra ställen). Vi gör ett försök i rätt husnummer. Klockan är nu ca 22:45. Mörkt och inga livstecken. Jag kör in på deras parkering för att vända bilen. Vänta ett fönster stängs. Någon är vaken. Vi går fram till dörren och avvaktar och då kommer han som bor där ner och öppnar.  Vidare till det andra svenskhuset och hittar direkt termometern. Hem och sticker i den i skinkan…..80 grader…provar ett nytt ställe 80 grader. Upp med skinkan och av med svålen. Resultat. Skinkan blev supertorr och inte alls god.

Nästa dag beställer jag en ny skinka som jag kan hämta på torsdagen. Skivar upp den andra och gör ”Kassler med Chilisås och grädde” i ugnen med den. Blev helt OK.

På torsdag kväll kokar jag skinka nummer 2. Nu har även mina föräldrar kommit så mamma kan vara med och övervaka. Vid 70 grader åker den upp. Griljerar den i den minimala ugnen. Resultat. Inte riktigt som i Sverige men helt OK och inte torr!

Tacka vet jag Svensk färdigkokt skinka som man bara behöver griljera!

Tack alla inblandade för hjälpen :-)

kram

Den otroliga resan till Bangalore‏

av gästbloggaren Thomas Holm

Flygbiljetterna var bokade sedan juli för avresa den 21 december. Lufthansa skulle transportera oss från Göteborg till Frankfurt och, efter byte, till ett större plan ända till Bangalore i södra Indien.

Allt kändes lugnt ända till kontroll via Internet dagen innan avresan. "Cancelled" var enda anmärkningen för LH... från Göteborg till Frankfurt. Efter en halv timmes väntan i telefonkö och ett samtal med Lufthansas kundsupport i Sydafrika satt vi där snopna med en ny bokning - avresa på själva julafton.

Efteråt visade det sig att problemet just då var första etappen - det stora planet från Frankfurt fanns fortfarande med på schemat.

Svärson Jonas tyckte inte att den 24 var någon god idé.
Ingen vet riktigt vad han sa och hur det gick till men efter hans allvarliga samtal med Lufthansa (där han utgav sig för att heta Thomas) så hade vi  ny bokning, med avresa på morgonen den 22e, endast en dag senare än ursprungsbokningen.

Starten blev i Köpenhamn och vi vågade inte chansa på ett anslutningsflyg Göteborg-Köpenhamn. Efter Internetbokningar hade vi tågbiljetter till Köpenhamn på eftermiddagen den 21e och rum på Hilton vid Kastrup. Båda råkade vara till extrapris.

När vi bad automaten på Göteborgs central om våra förbetalda biljetter så fick vi veta att vårt tåg, bland många andra, var inställt. Ersättningsbussarna fylldes snabbt av folk som väntat 3 timmar längre och som inte skulle riktigt lika långt.

När vi gick in i själva stationshuset för att värma oss och leta efter någon att skälla på kom fler bussar. Vi såg dem fyllas och köra iväg i fjärran. När vi och ytterligare ett fåtal förskrämda resenärer flåsat oss fram kom en prydlig turistbuss från Horred. Chauffören visste besked och lovade ta oss till Helsingborg, där tågen till Kastrup fungerade och gick. I nästan egen buss åkte vi lugnt och tryggt iväg, kom med första försenade tåg från Helsingborg och promenerade enkelt och under tak till vårt hotell.

Morgonen därpå lämnade vi Köpenhamn efter en lätt försening och hann precis promenera genom Frankfurts flygplats till slutgiltiga planet.

Det var nu som omfattningen av Jonas mästarbokning kom till sin fulla rätt.
Det fanns egentligen ingen plats på planet när han bokade om oss. Både turist- och businessclass var fullbokade från Frankfurt, Jonas fick oss därför placerade i Första Klass. Vi håller nu med Earlen av Arran - en gammal god vän till bror Anders - detta är det enda vettiga sättet att flyga.

Elmanövrerade liggstolar, Champagne, Beluga,  Amarone, Fyra rätters Lunch, Kanonkop och många rätters middag,Cappuccino och Cognac är några exempel  på vad som borde ingå i varje längre flygtur.

Efter några samtal med migrationspoliserna och stämplande hit och dit hittade vi lätt minibussföraren Umesh som lika lätt hittade till vårt nya hem i Palm Meadows.

Därför önskar vi alla en extra God Jul och ett särkskilt Gott Nytt År ända härifrån.

Bangalore 2010-12-23

Britt-Marie                         &                   Thomas

Mor, Mormor och Svärmor                   Far, Morfar och Svärfar

Ny rutt till Bangalore!

Nu är mamma och pappa på väg till oss. Inte med tåg som planerat utan med buss. Tåget var inställt pga snön. Planet som skulle gått från Frankfurt till Bangalore idag blev inställt så planet är redan på plats. Så nu gäller det bara att dom får lyfta. Hoppas hoppas att allt går bra imorgon.

kram

Snön som nästan snodde julen!

Idag vid 9 tiden skulle mina föräldrar lyft från Landvetter till Frankfurt för att sedan åka vidare till Bangalore. Igår så går dom in och kolla och då står det att flyget är inställt pga snökaoset. Dom ringer då och bokas om…inte till onsdagen…inte till torsdagen…utan till fredagen den 24’e, alltså självaste julafton. Då kommer dom fram hit på morgonen på juldagen. Besvikelsen var stor och vi började vid 11 tiden på kvällen här leta efter alternativa färdväger. Planen från Frankfurt till Bangalore gick ju det var bara Göteborg – Frankfurt som var inställt. Köpenhamn – Frankfurt gick ju. Men nu var dom redan ombokade och deras tidigare platser på det planet var borta.

Imorse hittade jag att det fanns 8 biljetter på onsdagen från Frankfurt till Bangalore. Fast detta var 1 klass biljetter. Jag ringde och försökte få dom men det lyckades inte så då mailade jag till min Torped Jonas och förklarade situationen. En stund senare ringde han och sa att uppdraget var avklarat och att han fixat in på dom på två förstaklass biljetter på onsdagen. Tack Jonas du är världens bästa :-) Så nu åker dom tåg ner till Köpenhamn idag och sover på hotell på flygplatsen och åker vidare till Bangalore via Frankfurt imorgon. Nu hoppas vi att dom får en skön resa och att det inte blir något mer stul eller en massa snö.

När vi inte trodde att dom skulle komma så bestämde vi oss för att inte fira någonting den 24’e (Jonas var till och med inne på att åka in och jobba) utan att fira den 25’e istället. Vi hade tänkt säga till barnen att julafton var på lördagen (fördelen med att dom inte är så gamla) och jag berättade för Bhavani och Umesh om våra planer på att helt flytta julen så att dom inte skulle säga något konstigt så att barnen skulle undra var julen tog vägen. Vi tyckte att det var bättre än att ha en halvdan julafton själva den 24’e och sedan en till den 25’e. Jag lyckades till och med fixa luckorna på chokladkalendrarna imorse. Mira sa att det var dags att ta sin choklad när hon började ta på sig. Då sa jag – Men den har väll ni redan tagit. Så hon tänkte inte mer på det och började ta på sig istället.

Nu håller vi tummar och tår för att dom kommer hit på torsdag så att det blir julafton den 24’e ändå.

kram

Helg och modellfotografering!

För ett tag sedan skickades det ut att dom behövde tjejer i 4 års åldern för provning av kläder och fotografering. Jag och Anna kollade med tjejerna ville göra det och det ville dom. Konkurrensen var inte så hård då många redan har lämnat för att fira jul i sina hemländer. Det var dessutom bara vita barn som dom sökte då kläderna ska lanseras i Europa. Mira och Alice var dom enda anmälda (Ellie var för kort). Det bestämmdes att hon skulle komma på fredagen för att prova kläderna och att fotograferingen skulle bli på lördagen. Hon hade då inte sett tjejerna inte ens kort på dom. Tur för henne att vi har världens sötaste tjejer :-)

Det är en fransk/engelsk tjej som håller på att starta ett eget klädmärke som sedan ska säljas via en webb-shop. Så detta är den första kollektionen.

Klädprovningen gick bra på fredagen och på lördagen kl 9 så åkte mammor och tjejerna iväg till photoshoten. Det blev många byten och mycket fotograferandet. Tjejerna skötte sig jättebra men Mira blev lite trött i slutet. Alice var helt fantastisk och stog och log hela tiden. Det ska bli spännande att se hur bilderna blev. Vi ska dessutom få lite extra bilder från fotografen. Fast vi får inte några bilder förrän webbsidan är i gång.

Efter fotograferingen åkte vi vidare till Volvos familjedag. Anders, Jonas och Ellie var redan där. Vi åt på vägen och det tog lite längre tid än beräknat. Så när vi kom så stack Jonas och åt med Ellie. Man köpte kuponger och så fanns det massor av olika tävlingar. Mira vann en chokladbit och jag en syltburk och en läsk. Det var jättevarmt där så läsken behövdes.

Vi hann med en sväng till poolen också och sedan åt vi middag på klubben med  Edshagarna och sedan vidare hem till dom för mer vin.

I fredags var jag och Jonas ute och åt. Anna & Anders också men vi var inte på samma ställe. Så efter klädprovningen så lämnade jag kvar tjejerna med Bhavani hos Alice, Ada och Ruby (fam Edshages maid). Dom stannade där till 8 och gick sedan hem för kvällsmat och läggning. Kl 21:15 sov båda barnen i Miras säng. De är jätteskönt att det funkar bra med att ha Bhavani som barnvakt och hon till och med får dom i säng.

Idag har vi handlat mat, gjort en liten pepparkaksdeg (jag), ätit lunch och slappat vid poolen, bakat lussekatter (Mira och jag), sovit middag (Jonas, jag tror aldrig att Ellie somnade), gjort lasagne (Jonas och jag) och ätit jordgubbar och glass!

kram

Modelltjejerna fikar lite i väntan på att fotograferingen ska dra igång.

Mira kastar tvättsvampar på Jonas kollega.

Varm och törstigt var det där.

Mira kastar boll på plåtburks torn.

Mira envisades med att ta med massor av gossedjur till poolen så då fick hon bära dom själv.

Tupperware in India

Tupperware finns även här. Självklart så tackar man aldrig nej till en inbjudan till Tupperware party så för några veckor sedan var jag på Tupperwareparty hos en av dom andra svenska fruarna. Det var ju JÄTTE länge sedan jag var på Tupperware party så jag räknade med att mitt Tupperwareshoppingförbud som Jonas gav mig inte gäller längre. Här har jag ju dessutom inga Tupperwareburkar. Eller ju det har jag ju. Några små som vi hade välling och kex i till barnen på flyget. Shoppingförbud gäller väll också bara i det landet som det utfärdas? Eller?

Det fanns inte alls lika mycket grejor i det Indiska sortimentet. Vissa saker var samma också fanns det saker som vi inte har i Sverige. Vattenflaskor med kylväska och lunchväskor med kyl/värme. Dom flesta lagar sin mat på morgonen också försöker dom hålla den varm och mikrar den inte innan dom äter den.

Det blev några lunch mikrolådor och ett set med tre Indisk inspirerade burkar. Perfekt att ha pepparkakorna i :-)

Det bästa av allt. Det är jätte mycket billigare än i Sverige! Vissa grejor kostar 1/3 eller 1/4 mot i Sverige.

Fina Indisk inspererade Tupperwareburkar.

Julgransklädning och dansavslutning

Egentligen skulle vi ha klätt granen igår kväll men eftersom jag hade huvudvärk och barnen var på värsta bråkhumöret, mest Ellie, så blev det inget med det.

Imorse gjorde vi ett nytt försök. Det gick mycket bra. Julmusiken på och fram med pyntet. Kulor, klockor, snöflingor, änglar mm. Den blev faktiskt väldigt fin. Ljusslingan ser ut som en utomhusslinga med sådana där små ljus. Den går att ställa i olika program med blink osv. Ellie vill att den ska stå på hysteriskt blinkande. Efter man har klätt granen så ska man självklart ha julfika. Lusse bullar med mandelmassa, pepparkakor och äpplejuice. Bhavani och Umesh var också med. Fast Bhavani stog kvar en stund och åt sedan upp sin bulle och pepparkaka i köket. Umesh åt snällt upp sin fika och stog och kollade på julgranen.

Sedan bar det iväg till Yogan med vägen om köttaffären för inköp av kött och kyckling och för att beställa en julskinka. På tisdag ska jag hämta upp min processed Ham på 3 kg. Nu återstår att fixa en kastrull som är stor nog och en termometer.

På kvällen var det uppvisning/konsert med Miras och Alice dans. Dom går på dans/sång två gånger i veckan i 45 min. Det är nog som rytmik ungefär. Dom andra barnen spelade instrument och sjöng och våra som går i den yngsta gruppen fick göra rörelser till Indiens nationalsång. I händerna höll dom band så att effekten skulle bli bättre. Det var långt att köra för ett kort framträdande. Mira och Alice var dom enda vita barnen så de är ju lite kul. Alla dom andra är nog Indier eller ser ivarjefall ut som Indier. Som tur var så uppträdde dom som nummer tre så att vi kunde åka därifrån. På lappen stog det att man inte skulle komma tidigare än 17:45 och inte senare än 18. Vi kom väll 18:15 och vi fick ändå vänta en bra stund innan första numret drog igång.

kram

Fint tycker Ellie

Färdigt! Granen är betydligt bättre i verkligheten än vad den blev på bilden.

Jul-fika med Umesh och Bhavani.

Mys

Mira och Alice uppträder

Upp och ner med vimplarna

Lucia hittade till Bangalore!

Lucia, eller rättare sagt 3 lucior, med sina fina följesagare hittade till Bangalore på självaste luciadagen. Det var Maria här i området som hade tagit tag i det och dom flesta Svenska barnen i passande ålder vad med. Dom sjöng ett helt gäng fina sånger. Ellie sjöng inte alls utan sprang mellan mig i soffan och Mira. Mira hängde med bra på dom hon kunde. Efteråt var det knytisfika. Jag hade bakat en mjuk pepparkaka. Fuskade lite, det var en kakmix som Jonas hade med sig från Sverige. Bara att hälla i vatten, ett ägg och lite smör och hyst in i ugnen. Papparkakor och massor av skumtomtar blev det också. Härlig att få lucia och julstämmning här. Är lite svårt att känna riktig julstämmning med 25 graders värme och palmer.

För ett tag sedan så dekorerade vi våra stora pepparkakshjärtan. Med glasyr och en Non stop kopia. Vi brukar få varsitt men i år så orkade jag bara fixa till Mira och Ellie. Jag gräddade dom ganska hårt, dom ska ju i första hand inte ätas utan ska ju hänga i fönstret. Dom har blivit mjukare och mjukare varje dag. Så igår slängde jag in dom ganska länge i ugnen på låg värme men det verkar inte ha hjälpt. Får se om jag kan limma upp dom på en kartongbit så att vi trots allt kan få upp dom i fönstret. Nu kan man knappt ta i dom utan att dom går sönder.

I morse monterade vi vår gran. En plastgran i tre delar. Det var ett litet pill att vika ner alla grenarna och att fälla ut alla smågrenarna. Fast både Mira och Bhavani hjälpte till. Grenarna var som tjock ståltråd. Den blev helt Ok tycker jag (är egentligen motståndare till plastgranar) och blir nog ännu bättre när vi får den klädd.

Som ni ser så håller julförberedelserna på för fullt även här!

kram



Små Elliefingrar sätter på silverkulor

Mira sätter fast godisarna i med färgmönster. Hon drillade Ellie att sätta dom i en viss ordning också.

Så här fina blev dom i år.

Vårt superfina luciatåg

Lucian Mira och tomtenissan Ellie

Fika för alla efteråt.

Väldens sötaste.

På lunch hos Umesh

I veckan så blev vi inbjudna på lunch till Umesh, vår chaufför. Det var Jonas som lyckades med detta. Han sa något med att det skulle vara trevligt att se hur en riktig Indisk familj bor och vips så blev vi inbjudna. Han är ju bara 24 år och ogift så han bor med sina föräldrar. Det bestämdes att vi skulle komma på söndag på lunch. När jag var ute och åkt med honom i veckan så frågade han lite förbigående om vi gillade kyckling. En annan dag frågade han om vi gillade choklad eller jordgubbsglass. Så jag gissade att det skulle bli något med kyckling och sedan jordgubbsglass.

Jonas kollade med kollegorna vad som skulle vara en passande present att ta med sig. Kläder blev tipset. Så vi skickade Bahvani för att hjälpa oss att köpa en Sari (Indiskt klädesplagg som dom flesta kvinnor använder här, ett tygstycke som man vevar runt sig på något sätt) och ett par byxor till hans pappa. Hon köpte även en skjorta till honom. Vi visste ju inte hur dom såg ut så dom får byta om inte storlekarna passar.

Så imorse kl 11 (vi hann precis upp, ta ett bad, göra oss i ordning och äta frukost) så kom Umesh och hämtade oss. Han bodde ca en timme bort, söderut, nästan vid Bannerghatta zoo. Dom bodde på andra våningen i ett litet trevåningshus. Lägenheten var ca 40 kvm och hade ett allrum, två sovrum, ett litet kök, en liten toalett och ett bönerum. Det var litet men ändå trevligt och rent. Hans syster som gifte sig för ett år sedan var hemma på besök. Hon kan engelska men hans föräldrar kan ingen engelska. När Umesh sedan gifter sig så kommer hans fru att flytta in där och bo med dom. Fast Umesh var ute efter grannlägenheten som var något större som skulle bli ledig snart men den var dyrare så han försökte förhandla om priset.

För denna lägenheten betalar dom 4000 rupies i månaden (ca 650 kr). Deras inkomster är: Mamman 2500, Pappa 4000 och Umesh 7000. Hela familjen har alltså en inkomst på 2300SEK.

Vi blev erbjudna att sätta oss och fick läsk (Pepsi max som Umesh vet att vi dricker), sedan fick vi varsin öl (det är bara pappan som dricker i familjen och jag vet inte ens om han dricker öl), vi var väll sådär sugna på öl kl 12 till lunchen men tackade ändå ja för det var ju omtänksamt av Umesh att fixa det till oss. Sedan dukades det fram tallrikar. 4 st. Vi frågade om inte dom skulle äta men dom skulle äta efteråt. Sedan serverades det ris, chapati bröd, kycklingklubbor, en kycklingrätt, en kötträtt och en rätt med lamm. Till detta morötter, gurka, melon, ananas, papaya, vattenmelon och bananer. Till efterätt fick vi en söt indisk efterätt, några söta bollar i någon sockerlag, och sedan jordgubbsglass efter det. Hans pappa satte sig på sängen i deras sovrum och sneglade ut ibland, mamman och systern fixade i köket och Umesh satt med oss (fast åt ju inte). Lite annorlunda men nog inte så ovanligt här. Det kändes ju lite skumt att inte dom åt. Maten var god men för stark för barnen som knappt kan äta någon kryddad mat. Dom åt bröd, vattenmelon och glass.  

Pappan såg vi inte mycket av. Efter att vi ätit upp så lyckades han smita förbi oss och gick ut på avsatsen utanför lägenheten. Systern var trevlig och hans mamma var väldigt gullig också.

Det kändes verkligen som om dom hade ansträng sig för att det skulle bli bra och att vi skulle få sådant som vi gillar. Dom äter nog inte samma mängder av kyckling och annat kött eftersom det är ganska dyrt så vi fick ju väldigt mycket (fast vi åt ju självklart inte allt, vi ville ju att det skulle räcka till dom också sedan). Umesh berättade att han hade köpt kycklingen från ett bra ställe. När vi blev inbjudna så sa Jonas ju att vi inte tålde kran vatten och att han gärna fick ta från oss. Fast det behövdes inte sa han. Det var en från Jonas jobb som blev jättesjuk efter han varit på lunch hos sin chaufför. Inte för att dom är slarviga men dom sköljer ju mat i kranvattnet och det tål ju inte vi om det inte tillagas sedan. Än så länge så mår vi alla bra :-)

Både Umesh och hans mamma bad om ursäkt om det var något som inte hade varit bra. Vi tyckte att allt var jättebra och jag tycket att det var en fantastisk upplevelse att få komma och se hur dom bor och tycket att det var gulligt att dom ansträngde sig så mycket.

Vi får väll se om vi blir hembjudna till Bhavani också :-)

kram

Systern, pappan och mamman i allrummet

Umesh rum

Deras hus. Lägenhetern på andra våningen är deras. Hans mamma och syster står i trappan.

Tomten kom tidigt i år!

Ivarjefall för mig som idag köpte en ring på en home försäljning här i området. Det är en silverring från India Lil. "Homepartyn" är vanligt här. Eller det är mer som öppet hus. Det skickas ut mail innan (det finns en mailinglista som dom flesta kvinnorna här i området är med på). Sedan är det bra att droppa in och kolla på saker, fika och prata. Det är massa olika hela tiden. Idag Silversmycken, en fotograf och dukar. En annan dag var jag på en där dom sålde kort, schalar, väskor och kuddfodral. Den gången blev det ett stort kuddfodral som jag har tänkt att ha som golvkudde hemma i Sverige.

Jag var även på en visning av Calcutta mannens saker för ett tag sedan. Han säljer dukar, lakan och lite andra saker. Allt handgjort och tillverkat i Indien. Jag köpte en stor och en mindre julduk, en vit duk med broderier och en födelsedagsduk. En födelsedagsduk måste man ju bara ha ;-) Jonas får bli först att använda den.

Kl 8:30 ringde det på dörren imorse. Det var rörmokaren som kom för att kolla på vår varmvattenberedare på ovanvåningen. Den läcker, låter konstigt och trycket är dåligt också. Han lagade läckan och kommer tillbaka på måndag med reservdelar för att fixa det andra. Så nu väntar vi bara på att det kommer en snickare lagar gästsängen, en elektriker för att fixa en lampa i vårt sovrum som dom var och monterade ner för några dagar sedan + kolla på vamvattenberedaren i köket som bara funkar ibland.

Ikväll ska jag på tjej afterwork. Har även bokat tid för klippning och färgning. Hoppas att det går bra.

kram

Senaste shoppingfyndet

Klart man måste ha en födelsedags duk

Tjejerna fick förkläden med en liten elefant på.

Julgrans shopping

Igår kom äntligen solen. Efter över en vecka med mestadels kallt och molnigt väder så blev det igår strålande sol. Vi började dagen med en morgonpromenad och sedan vidare till poolen. Vi hade hela poolområdet för oss själva. Det är ganska ofta så om man går dit på vardagsmorgonen. Vattnet var dock iskallt så det blev bara några snabba dopp och sedan lekte barnen i strandkanten (ena sidan är gjord som en strand fast utan sanden då).

På eftermiddagen gav jag och tjejerna oss iväg in till stan. Målet var Commercial street för att hitta lite julgrejor och ev en julgran. På vägen dit satt vi som vanligt och spanade genom fönstrena som vi oftast gör (delvis för att inte bli åksjuk också). Det blev en lyckad djurspaning. Vi såg två apor, en liten häst med vagn, en sådan där ljus ko med raka horn med en vagn och dom vanliga hundarna och kossorna. Bangalore är inte som andra mångmiljon städer (ivarjefall inte vad vi är vana vid).

Väl inne på Commercial street så hittade vi snabbt julgransaffären. Det är en tygaffär som när det är jul öppnar upp en julavdelning längst in. Julgransprydnader, glitter (bara jättetjockt), änglar, stjärnor också julgranar. Som ni kanske har förstått så var det en plastgran som vi var ute efter. Jag funderade lite att köpa en riktig gran på plantskolan i en kruka men sedan kom jag på att man kanske får in en massa äckliga djur då. Så en "vacker" plastgran får det bli i år. Den inhandlades med en belysning till och lite blandade julgransprydnader. Jag har aldrig köpt en julgran så här tidigt. Fast än så länge ligger den i en låda i gästrummet.

Ikväll är det träning med svensk-barns-luciatåget.

En liten häst i den stora staden mitt ibland bilarna

Flera julgranar att välja på

Liten dator-marodör!

Lämna inte en 2½ åring obevakad för att kolla på film på datorn....

Som tur var så gick ingen av fästena sönder. Ellie har nu datorförbud när hon är obevakad.

En hjälpande hand....eller fot rättare sagt! Jag vet inte om rickshawn som åker först har motorstopp eller bara inte orkade upp för den svaga uppförsbacken. Killen i Rickshawn bakom ger ivarjefall en hjälpande fot. Båda hade fullt med passagerare i.

Idag var jag på yoga. Jag var där även igår på en provgång och idag så skrev jag in mig för en månads träning. Så tre gånger i veckan ska det yogas. Det är en typ som heter Ashtanga som är grundad i Mysore som ligger 14 mil söder om Bangalore. Det är grundarens barn barn som tränar oss. Det är inte som dom fåtal yoga pass som jag har varit på i Sverige, fast det var någon sorts poweryoga. Här gör man övningarna i en viss ordning och ju duktigare man blir så får man göra fler och svårare övningar. Så alla kör sitt eget pass. Vi är bara 4-6 st än så länge. Det är inte samma tempo och eftersom jag än så länge är stel som en pinne och nybörjare så gör jag bara ett fåtal övningar. Läraren går runt och hjälper till och inte som hemma när dom står framför och gör likadant. Jag tyckte att det var lite knasigt igår men redan idag kändes det mycket bättre. Jag får väll se om jag blir någon yoga master.

kram

Äntligen nytt inlägg!

Föregående vecka spenderades till största delen hemma då Mira har varit hostig och jag inte heller har mått riktigt bra. Det har inte heller varit så varmt så att vi har velat gå och bada.

I fredags så åkte jag in till stan själv och köpte julklappar till tjejerna och kusinerna (inslagna och hemskickade med svärmor och Lars-Gunnar) och present till Alice 4 års kalas på lördagen. Jonas fick ta en Rickshaw hem från jobbet då det krockade med tiderna. Jag berättade det för Umesh. Oj då det blir dyrt sa han. Ca 150 rupies (ca 25 kr) trodde han att det skulle kosta. Helt överkomligt för en resa på 15 km som tar en timme kan ju vi tycka.

På lördagen var det julmarknad inne i stan. Massor av stånd med blandade saker, kamelridning (blev inget med det pga för lång kö) tomten hade hittat dit så det blev fotografering med honom också. Barnen blev rädda som vanligt så jag fick vara med på kortet så att det skulle bli något kort över huvud taget. Det var många som fotade med hela familjen och det var till och med en dam som gick upp själv till tomten för ett kort. En julgranskula, muffinsformar i silikon, en slickepott och en pensel i silkon blev det i varje fall innan vi fick kasta oss iväg till Alice kalas i hemske trafiken.

Alice kalas var på pysselhuset där vi var på Halloween pyssel. Det var hundtema och dom fick göra hundhalsband till sig själva (dom fick hitta på egna namn till sina hundar som dom skrev på halsbandet) och hundöron. Göra en liten hund i lera och en mugg-hund som man kan ha som pennställ. Alla hade kul och hängde med hela tiden. Även Ellie smälta in fint med 4 åringarna. När hon väl vill så kan hon verkligen koncentrera sig.

Pepparkaksdeg har gjorts av mig och tjejerna. Pepparkakor har bakats. Först hemma och idag hemma hos Edshage med Alice. Alla tjejerna var jätteduktiga och stämplade ut och pillade bort deg och Mira och Alice flyttade ett helt gäng själva till bakplåtspappret också. Även Ellie skötte sig bra och bakade mer pepparkakor än vad hon åt deg.

Jag har försökt att baka smarriga lussekatter med mandelmassa i. Mandel kokades och skalades, mixades med socker och lite vatten = mandelmassa. Dom blev ganska goda men inte som jag tänkt det. Det blev något med jäsningen, och gräddningen. Barnen älskar dom i varje fall.

I lördags kom Elinor och Lars-Gunnar tillbaka efter en fortsatt härlig vecka i Goa. Invigningsgrillning på vår grill som vi köpte för ett tag sedan. Vi har ju försökt premiärgrilla en annan gång med kol som han som sålde grillen fixade men den var värdelös och omöjlig att tända. Jag har därefter hittat Weber-bricketter och dessa funkade kanon. Jonas slängde med några bitar av den andra men de låg kvar i askan när allt annat brunnit upp. Undrar just vad som krävs för att dom ska kunna brinna. Masugn eller liknade kanske.

På söndag kväll strax innan 12 på natten så begav Elinor och Lars-Gunnar sig iväg till flygplatsen för att åka hem till ett kallt och snöigt Sverige.

Hoppas att resan gick bra och det var jättekul att ha er här :-) Bhavani hälsade och tackade så mycket för ”dricksen”.

kram

Nallar och gossedjur verkar vara en populär present för det fanns....

...massor, mossor, massor!

Tomten kom förbi

Hunden Annie

Stor koncentration vid penselmålning

Hunden Kajsa

Ellie, Farmor och Mira på söndagsbrunch på klubben.

Ellies första pepparkakor på väg till gräddning.

Alice var glad och bakade massor.

Mira kavlar duktigt.

Weekend i Goa!

Hemma igen i Bangalore efter en härlig weekend i Goa.

Torsdag morgon packade vi in oss i bilen. En väska och barnvagnen på takräcket och resten i bagaget och iväg till flygplatsen. Bagageutrymmet är väldigt litet när man använder alla tre sätesraderna. Mira, Jonas och Elinor fick tränga ihop sig på raden längst bak, jag blir ju tyvärr åksjuk så jag kan inte sitta längst bak.

Hotellet var fint med en jättebra pool och skulle enligt beskrivningen vara strandnära. Ca 1 km till stranden hm. Undrar just var gränsen går för strandnära. Hotellet hade dock en bil som körde en fram och tillbaka till stranden så att vi slappa att gå och släpa barn och packning.

Första eftermiddagen tillbringades vid poolen och sedan två heldagar vid stranden. Det var en del vågor så barnen kunde inte bada själva. Lars-Gunnar lärde Mira att hoppa när det kom vågor. Jonas köpte en lite båt till barnen och försökte få den att surfa in med vågen men båten välte flera gånger och båda Ellie och Mira ramlade ur båten och tumlade omkring i skummet.

Vi byggde sandslott och drack fruktjuice (vin och öl för vissa istället). Blev pussade i massor av hundvalpar. Åt stora fruktfat och fisk och skaldjur. Jag år bara fisk, räkor och hummer hela helgen. Allt är ju färskt där så det gäller ju att passa på. Här i Bangalore har jag bara köpt frysta räkor och fiskpinnar till barnen. Jonas började med kyckling och kött men gick sedan över till fisk och skaldjur han också.

Sista dagen åkte vi ut på en tur med Bettys tours. Först kollade vi på delfiner och sedan vidare till en egen strand. Det var tre tjejer från Goa med också. Dom hade Jeans och jeansjackor och bara varsin liten handväska med sig. Vi hade med oss badkläder, handdukar, strandleksaker mm som vanligt. Sedan så satt dom under det uppfällda parasollet på plaststolarna hela tiden förutom en liten stund när dom åkte ut med båten och försökte fiska. Dom var väldigt trevliga och talade bra engelska. Fast det blir var ju lite lustigt att åka ut på en strandtur och sitta med varma kläder på.

Vattnet var grumligt så det gick inte att snorkla som vi hoppats på. Men barnen badade, plockade snäckor som dom lekte med och badade ännu mer. Vi fick helt fantastiska mat. Dom hade med sig en grill och tillagade räkor och fisk på plats. Först jätteräkor i massor av vitlök i en sås med bröd till som man kunde suga upp såsen med. Sedan grillad fisk, ris och sallad. Ellie älskade räkorna och åt upp både sina och Miras eftersom Mira inte ville ha dom. Dom lagade till barnens fisk separat utan kryddor utan att vi behövde be om det. Den godaste maten på hela Goa weekenden.   

Vi hann med en stund vid poolen också innan det var dags att äta innan avfärden till flygplatsen. Barnen badade nästan konstant hela helgen och var mer under ytan än ovanför. Ellie börjar bli riktigt duktig tar sig fram bra utan puffar. ”Farfar” Lars-Gunnar lärde Mira att dyka sista dagen i poolen. Hon var jätteduktig men ibland så missade hon helt och det blev ett rejält magplask istället.

Vi tog hotellets bil till flygplatsen. Chauffören var väldigt trevlig och pratade bra engelska. Han berättad att han jobbade i Goa 4-5 månader och att han sedan åkte hem till sin by och jobbade där resten av året. Han var 32 år och försörjde båda sina föräldrar, som var över 70 år, och sin lillebror som fortfarande gick i skolan. Hans mamma var ca 50 år när hon fick hans lillebror. Dom använd inga preventivmedel så det blev lite som det blev och det var därför ofta väldigt stora ålderskillnader mellan barnen. Han hade bestämt sig för att inte gifta sig då han hade fullt upp med att försörja sina föräldrar som ju började bli så pass gamla att dom behövde sjukvård. När han då inte gifter sig och får söner så får ju inte han någon som tar hand om honom och dom får ju ingen pension alls. Systemet verkar ju helt klart kasst!

Planet var en timme försenat så det blev till att sitta och vänta. Båda barnen somnade på planet så sedan var det bara till att bära och kånka dom hela vägen tills vi fått ut väskorna och sulkyn. Sedan var det bara Mira som behövde kånkas på. Umesh väntade utanför och hjälpte oss till bilen. Skönt att bli upphämtad. Hemma igen 00:30 på måndag morgon.

kram



Är man söt så är man. Ellie åkte fast i tullen.

På väg till hotellet

Liten Ellie och jag

Hej fisken



Jag och tjejerna i poolen

Jag och Ellie

Stort gott fruktfat varje dag till mellanmål

Stranden i solnedgång

Strand så långt ögat når

En egen hummer till mig.

Se så glad jag blev



Se upp Ellie

Massor av blöta pussar...

...från dom små valparna.

Vårt fina sandslott med snäckor på.

Krokodilerna anfaller

Lars-Gunnar hjälper till att dra upp hotellets fiskebåt.

Ellie på stranden. Mira och Lars-Gunnar på väg ut i vattnet.

Ellie på väg till våra solstolar

Badkompisarna Lars-Gunnar och Mira

Ellie redo för en dag på stranden

I väntan på att få åka Jetski

Ellie på en tur

I väntan på att Jonas ska åka färdigt

Full fart utan tjejerna på

Lunch på strandrestaurangen

Ellie under ytan

Mira också

På väg till middag på kvällen

Båtutflykten

En delfin

Ellis spanar efter delfiner från fören

Massor av snäckor och stenar att leka med

Sämre kan man ju ha det